wordsnotviolence

Hej!

Som ni kanske har märkt har jag inte uppdaterat bloggen på ett bra tag. I slutet av skolåret blev det för mycket att göra och därför rann bloggandet ut i sanden. Jag har inga planer på att börja blogga någon gång snart igen men jag låter bloggen vara kvar. Någon gång kanske jag får lust att börja igen :) Tills dess: Ha det bra!

Igår kom min vän Elli från Tyskland hit! Hon ska stanna här i cirka en och en halv vecka och ha praktik på min skola.

Idag började dagen i skolan med utvecklingssamtal. Sedan var jag ledig resten av dagen och den spenderades med att gå runt lite i Stockholm. Promenaden ledde oss till Skansen där, till min stora lycka, typ alla djuren var ute! Vädret var så bra och ett tag satt vi bara vid fäbodarna i parken och solade lite. Härligt! Dagen avslutades med gratis glass som de delade ut på Norrmalms torg.

Säkert en riktig snyftare.

Har avslutat min andra praktikvecka på IKON1931. Känns givande att vara där! Det är så skönt att få en paus från skolan. Våren är också på väg och det gör mig glad. Ljuset ger mig förnyad energi! :)

På lördag är det final i Melodifestivalen. Hoppas verkligen att Loreen vinner, hennes låt är ju så bra! Kanske till och med värd att rösta på. Om Björn Ranelid vinner lovar jag att aldrig titta på Melodifestivalen igen.

Trevlig helg!

Glad Alla Hjärtans dag alla! Hoppas att ni får spendera den med dem ni älskar :)

Igår kom jag hem från nyårslägret Livskraft Mitt i Uppsala. Lägret (som riktar sig till kristna ungdomar) var helt fantastiskt och en jättebra upplevelse! Dagarna ägnades åt bibelstudier, seminarium, umgänge och en massa skratt! På nyårsnatten gick vi ut med facklor och tittade på fyrverkerierna och hade kramring. Det var första gången jag kramade typ 150 personer på en och samma kväll! ^^.

Vill ni se bilder kan ni kolla in min facebook men här är några i alla fall:


Underhållning


Lek


Sång i kyrkan


I matkön på nyår!


Dukat för fest


Fackeltåg


Jag och Anna (som jag åkte dit med) innan tolvslaget!

Nu är det fortfarande en vecka kvar på lovet! Lyxigt :)

Kram!

Ville bara säga God Jul till er alla som läser det här. Hoppas att ni får en fin dag! Själv firar jag hos min pappa idag :)

Idag under vår historialektion kom rektorn och bidträdande rektorn in i klassrummet och sa att de hade något tråkigt att berätta. En kille i tvåan hade omkommit natten till söndagen. Stämningen i klassen sjönk drastiskt efter att de hade berättat vad som hänt. Ingen kunde nog riktigt fatta vad som hade hänt. Ingen i vår klass kände killen men vissa hade sett honom. Kanske har jag gått förbi honom i korridoren utan att se?

Tänk, han kanske var i skolan i fredags eftermiddag när jag var där. Han kanske såg fram emot helgen precis som jag. Han kanske var glad för att det snart är jullov... Och nu finns han inte i den här världen mer. Det är en sådan svår tanke att greppa. Man hör om människor som dör varje dag men man inser verkligen allvaret av det när det sker så nära en själv. Döden blir så påtaglig och skrämmande.

I min ålder funderar inte många på döden särskilt ofta. Vi tar för givet att vi har hela livet framför sig och att dö, det ska man göra när man är en sådär hundra år gammal och är nöjd med livet man levt. Men döden kan komma så snabbt. Jag tror inte det är bra att gå runt och tänka "jag kan dö när som helst" men ibland är det nyttigt att minnas hur glad man ska vara att man lever.

Ibland önskar jag att jag hade vissa saker. Det kan vara både små och stora saker. Men en sådan händelse som idag påminner mig om hur lycklig jag är. Jag är frisk, har familj och vänner omkring mig och jag har ett hus att komma hem till varje dag. Inte alla har de sakerna som verkar självklara för mig. Det är bra att ha drömmar och ambitioner, att önska komma vidare i livet. Men ibland kan jag känna att dessa önskningar hindrar mig från att leva i nuet. Om man hela tiden önskar att man befinner sig någon annanstans, även då man är där man trivs allra mest, så missar man ju allt som händer runt omkring en NU.

Dessa saker som jag talar om ses som klyschor: var glad för det du har och lev i nuet. Konstigt att det vi avfärdar som klyschor ska vara just bland det svåraste som finns i livet.

Rest in peace.

Var ett bra tag sedan jag skrev sist. Jag har haft så mycket att göra i skolan och på måndag ska jag tenta av engelska. Det gör mig lite nervös men förhoppningsvis går det bra.

Jag fixade till designen lite för att göra det hela mer vintrigt men kan hända att jag fixar lite till. Hinner inte nu dock. Kanske blir något att göra på lovet :)

Hoppas att alla har en bra helg! Nu kör vi på tills jullovet!

Ses :)

Glad första advent!

Jättesöt kortfilm som vi såg på svenskalektionen idag. Om ni kan avvara 12 min så se den! Den gör i alla fall mig på bättre humör :)

 

Igår var jag, mamma och Marcus på Kolmården för att mamma skulle få uppleva sin 50-årspresent; nämligen att klappa delfiner!

Dagen började med att vi samlades i delfinariet och blev bjudna på lite fika i ett rum där man kunde se delfinerna. De kom snabbt och hälsade genom glaset. Kvinnan som var med gruppen hela dagen sa att delfinerna visste vad som var på gång och att de ville hälsa på de nya människorna.




Har aldrig sett delfiner på så nära håll så jag hann knappt fika för att jag inte kunde sluta titta på dem! När fikat var klart fick de som senare skulle klappa följa med på en föreläsning om delfiner. Jag, Marcus och de andra som var med som åskådare fick gå ut i djurparken.





Min personliga favorit, elefanterna:









Fin utsikt:





Jag och Marcus hann gå runt hela parken på lite mindre än 2 timmar och jag tror aldrig jag har sett så många djur i en djurpark förut! Det var otroligt skönt att slippa trängas bland en massa folk och bara gå runt i lugn och ro i det fina vädret och titta på djuren. Ett tips om du vill se många djur på en djurpark: åk på hösten!

Vi gick tillbaka till delfinariet där vi mötte upp mamma och de andra igen. De hade fått en massa information om delfiner och mamma berättade lite för mig och Marcus medan vi åt lunch. Jag fick bland annat veta att anledningen till att delfiner ser ut att le hela tiden är för att de inte har några käkmuskler. De "ler" alltså inte medvetet, det bara är så.

Efter lunchen var det dags för delfinshowen. Jag kan inte se på en delfinshow utan att nästan börja gråta. Jag vet inte varför men jag tycker bara att det är så häftigt att se på.




Sedan var det våtdräkter på och dags att möta delfinerna!



Efter en liten genomgång med delfinskötarna blev gruppen indelad i två. Mamma gick först en rundvandring bakom kulisserna. Jag och Marcus förflyttade oss till bassängen där andra halvan av gruppen fick träffa delfinerna. Vi åskådare blev underhållna av delfinen Luna och en delfinskötare som visade lite tricks.
 
 




Sedan var det äntligen mammas tur att få klappa en delfin!



Jag kunde tyvärr inte få några bra närbilder för de var för långt bort, men en annan tjej gick runt och tog bilder så de ska komma med posten i veckan!

Dagen var riktigt lyckad och det var det roligaste jag gjort på länge!

... har varit fantastisk! Jag har verkligen hamnat på en bra praktikplats och jag har redan fått skriva en massa texter. Dagarna går fortare än när jag är i skolan och där har jag ändå bara halvdag. Det är nästan så att jag inte vill gå på lov för att det känns så bra där.